Årets spel: 3:e plats

Nu börjar det dra ihop sig! Snart är det jul, och snart ska det absolut bästa spelet koras. Men nu är det dags för bronsmedaljören, och är man skjutspelsfantast som jag så är det inte särskilt svårt att välja tredjeplatsen. Det finns två spel som håller högre klass än allt annat som släppts i år, som ni kommer att få läsa om i morgon och i övermorgon, men under dem så finns det ett spel som står nästan utan konkurrens i sin genre. Överlag så tycker jag att det har varit en besvikelse efter den andra i skjutargenren i år, vilket är surt eftersom det är den genre som jag oftast plockar spel från. I år har dock varken Halo: Reach, Medal of Honor eller Black Ops varit så bra som jag hoppats på. Men det fanns ett spel som stack ut. Battlefield: Bad Company 2 var inte bara bättre än jag hoppats på. Det var bättre än jag kunnat drömma om.

Jag har aldrig varit någon Battlefield-spelare, men jag fastnade i flerspelarläget så fort jag satte foten i det. Enspelarläget var habilt men inte mycket mer än så, men tillsammans med andra så omslöts man av ett underbart kaos i flerspelarläget. Det är någonting alldeles speciellt med att försöka stå emot ett massivt bombardemang från motståndarnas pansarvagn, hållandes tummarna att bjälkarna som huset vilar på ska stå emot trycket och inte vika sig – ständigt lyssnandes genom ljudet från de konstanta explosionerna efter det där kvidande ljudet som markerar att huset har tagit allt stryk det tål och är på väg ned – och sakta leta efter en öppning i bombardemanget, en enda chans att fyra av sin RPG mot den motståndare som håller fast hela ens lag. När man sedan sticker upp huvudet för ett ögonblick och fyrar av sin raket rakt in i pansarvagnen, som går upp i lågor, så är det en fantastisk känsla som inget annat spel ens är i närheten av.

Dags för motoffensiv. Byt till Medic, anfall. Hålla sig vid frontlinjen, men halva steget bakom sina egna soldater så att man kan återuppliva dem om de faller. Krypa ihop i skyttegraven bredvid sina lagkamrater, spamma health kits så att de håller sig vid liv. Sticka upp huvudet, avlossa lite kulspruteeld. Ner, hela, upp, skjuta, pressa framåt.

Motståndarna pressar tillbaka, pressar själva framåt. Dags för defensiv. Byta klass igen; Recon nu, krypskyttegevär och Mortar Strike. Sittandes i en buske för att plocka fiender långt, långt bort. Ibland plockar man upp kikaren och släpper bomber på de stackare som barrikaderat sig någonstans, vare sig det är i en byggnad eller i ett fordon. Annars väntar man, på synliga huvuden. Kalibrerar avstånd, bullet drop, leder sina fiender. Väntar. Belönar sitt tålamod med magvärmande kills.

Fienden bryter in, trots allt, och plötsligt är krypskyttegeväret inte särskilt användbart längre. Pistolen fungerar, men det är bättre att byta till Assault, den dödligt effektiva kanonmaten. Bra på allt, och suveräna när fienden brutit sig in. Det blir en katt-och-råtta-lek där man själv agerar i båda rollerna. Jaga efter de som försöker plantera bomberna eller fånga flaggorna, medan man själv jagas av de som vill hindra en från att nå det till synes enkla målet. Det går bra, men sedan exploderar omgivningen och man är en hårsmån ifrån döden. RPG? Mortar Strike? Pansarvagnssalva? Det spelar ingen roll. Tryckvågen skakade om en rejält och man hör ingenting, ser ingenting med blodsprängda ögon, stapplar framåt, in i ett närliggande hus. Skydd, men inte för länge om det står något farligt utanför, beväpnat med stora mängder sprängmedel. Man beger sig mot egna lagets Medic, som slänger fram lite hälsa. Hygglig prick. Själv langar man lite extra ammunition, och en Motion Mine går av och markerar fientlig närvaro strax utanför. Bakom väggen. Men vad har man granatkastare för, om inte för att ta hand om sådana hot? Ett välriktat skott blåser upp ett stort hål i murbruket och tar hand om fienden som gömde sig bakom den.

Ens egna grupp har fått tag i en helikopter, som man givetvis hoppar in i. Någon rattar, vi är två som sprejar kulor mot pöbeln på marken, och en fjärde reparerar när reparation behövs. Innan någon på motståndarlaget bytt till sig en RPG så har de inte en chans. Striden rasar vidare, och för tillfället är vi herrar över slagfältet. Det kommer vi att vara ända tills varningen ”MISSILE LOCK” dyker upp.

Det blir inte bättre än så här.

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets spel. 3:e plats’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi,

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Årets spel: 3:e plats

  1. Så sant, så sant.
    Det blir inte bättre.

    Mycket bra val :)

  2. Lunandrez skriver:

    Battlefield: Bad Company 2 på en tredjeplats minsann. Någonting säger mig att spelet lär knipa en andra- eller förstaplats hos andra också. Kul att det gått så bra för DICE med sitt spel, en av de bästa multiplayer-upplevelserna i år, föredrar dock Reach-multiplayern framför BFBC2. ^_^

  3. Jag blundar och låtsas som att jag inte läste Lunadrez sista rad ;)

  4. Vilken Lunandrez? :P
    Mycket bra val tycker jag. Man slutar inte förundras över hur bra spelet egentligen är. Nu ska man bara spela lite på Vietnam… fast det får bli efter julen någon gång.

  5. Lunandrez skriver:

    Ey, grabbar, här är jag! *viftar vilt med armarna*

    Jag tycker väldigt bra om multiplayern i BFBC2 också, det är inte det. Men jag känner mig mer hemma i Reach-multiplayern helt enkelt. ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s