För ansvaret, äran, berömmet och kritikens skull

Hur ett litet spel, några skopor initiativ och mycket tur fick mig publicerad på FZ.

Jag startade den här bloggen som en plats där jag kunde skriva allt som jag inte kunde skriva på den numera nedlagda spelsidan Nukem, och även om jag gjort undantag i enstaka fall innebär det att jag generellt inte skriver ”direkt” om spel i form av vare sig recensioner eller förhandstest. Speciellt efter lite dåliga erfarenheter med distributörer tog jag ett aktivt beslut om att inte skriva om saker folk skickade till mig. Om någon som funderar på att skicka mig saker skulle läsa det här så har jag en liten FAQ här som förklarar saken närmare. Jag tar fortfarande gladeligen emot information om era spel, men kommer inte täcka dem på Spelvärldspareringar i något annat format än de artiklar jag vanligtvis skriver.

Men när Might & Delight skickade över en förhandsversion av deras väldigt intressanta överlev-som-en-grävling-spel Shelter blev det lika svårt som det alltid blir att inte bevaka intressanta spel. Situationen har uppstått förut, speciellt med svenska indiespel. Det är alltid tråkigt att inte bevaka dem på ett lite mer traditionellt sätt, men jag tror att min blogg skulle bli något annat än vad den är idag om jag gjorde det.

Problemet var att jag verkligen ville skriva om Shelter. Jag tror att det kan vara årets Hotline Miami. Givetvis inte sett till vilket sorts spel det är – det är vansinnig, fantastiskt annorlunda – men som årets styrkebevis för den svenska indiescenen. Det är ett spel som, precis som Dennaton Games fjolårspärla, visar att det finns svenskar där ute som vågar visa vägen och skapa annorlunda upplevelser. Hotline Miami gjorde det genom ultravåld; Shelter gör det genom att till stor del plocka våldet ur sin upplevelse.

Resultatet var att jag närmade mig FZ med en av de konstigaste pitcherna jag gjort: ”Jag har fått en förhandsversion av spelet och vill gärna skriva om det, skulle ni vara intresserad av en sådan text? Jag har inte en färdig text och jag har inte spelat klart den preview build som jag fått, men ge mig en deadline och ett max antal ord så levererar jag en text.”

Jag trodde ärligt talat att det skulle vara mycket svårare än vad det visade sig vara att övertyga dem om att det var en bra idé, men resultatet kan läsas här. Om någon har läst Cara Ellisons förhandstest av spelet å Rock Paper Shotguns räkning och förvånas över att vi båda refererar till Aliens i texten … tja, låt mig bara säga att ingen är lika förvånad över det som jag. Inte minst eftersom vi använder oss av den filmen för att belysa två olika aspekter av föräldraskap. Hon graviditetsskräcken och jag moderskänslorna.

Om ni inte sett Aliens, se Aliens. Det är en bra film som alltid är bra att ha i referensryggsäcken, även när man spelar små spel om grävlingar som vandrar i naturen.

För ansvaret, äran, berömmet och kritikens skull vill jag även klargöra att det var jag som skrev alla smånyheter på FZ under helgen (1-4 augusti) som tillskrivits ”Olika skribenter”. Lite problem med att få in mitt namn i systemet under helgen ledde till en olycklig anonymisering av dem.

Annons