Olika synvinklar, del 1

Rasism i spel

Det här inlägget skrevs ursprungligen på min PC Gamer-blogg i slutet på 2009, som en reaktion på kontroversen i samband med släppen av Resident Evil 5 och Left 4 Dead 2 under samma år.

Det blossar ständigt upp debatter kring spel och dess spelare, men när Resident Evil 5 och Left 4 Dead 2 skulle släppas tog debatten en vändning som jag sällan sett. Spelen anklagades för att vara rasistiska. Vid sådana anklagelser – vare sig de, som då, pekar på rasism; eller som så ofta annars, kvinnosyn – polariseras de olika sidorna ganska snabbt. I fallet med rasismanklagelserna kan jag tycka att de var något missriktade, men samtidigt tog många spelare som gick i försvar av spelen också i alldeles hårt. Det är detta som det här inlägget handlar om.

Ett första exempel

Willie Jefferson på The Houston Chronicle skrev, strax efter Left 4 Dead 2:s utannonsering på E3 2009, ett blogginlägg med namnet Racism in Video Games: The New Norm?. Han pekade på att många av de zombies som man möter i spelet, och som man därmed måste ha ihjäl, tycktes vara afroamerikaner. Likaså är många av de zombies som man måste kötta ned i Resident Evil 5 svarta afrikaner. Det här inlägget upprörde många spelare. En av de upprörda spelarna var Youtube-användaren L1 Games, ägaren till en amerikansk spelbutik med samma namn. Han spelade helt sonika in ett videosvar.

L1 Games huvudsakliga poäng tycks vara att Jeffersons kritik inte är giltig, eftersom han bara yttrat sig om att dessa spel är rasistiska för att de har svarta zombies. Han har inte reagerat när zombies har haft andra hudfärger eller etniska ursprung i tidigare spel. Om Jefferson inte har något problem med att ha ihjäl vita zombies så är det fel att kritisera spel där man har ihjäl zombies med andra hudfärger. Ungefär. Det är, enligt L1 Games, rasistiskt att inte har något problem med att döda vita zombies, men bli upprörd när man gör samma sak mot svarta zombies. Han menar att ett spel bara är rasistiskt om det gjordes med en rasistisk intention, vilket inte är någonting han ser i något av spelen. Han säger också att: ”The more you make an issue of race and colour, the more you make race and colour an issue”.

Ett kort svar från Valve

I en intervju med Destructoid beskrev Chet Faliszek anklagelserna som ”fullständigt vansinniga”. Han pekade på att spelaren dödar zombies med olika hudfärger, och att även huvudkaraktärerna som dödar dessa zombies med olika hudfärger, har olika hudfärger. Han tyckte inte att Left 4 Dead 2 var rasistiskt, och jag håller i grund och botten med. Men mer om det senare.

Spelmedias syn

Eurogamer: När Dan Whitehead fick en testkod av den första halvan av Resident Evil 5, avslutade han den efterföljande artikeln med att diskutera just rasproblematiken. Han är mer kritisk än jag är, men har samtidigt en del intressanta poänger. Jag tror att följande citat sammanfattar problematiken ganska bra:

It’s perfectly possible to use Africa as the setting for a powerful and troubling horror story, but when you’re applying the concept of people being turned into savage monsters onto an actual ethnic group that has long been misrepresented as savage monsters, it’s hard to see how elements of race weren’t going to be a factor.

Kotaku: Ett av de mest intressanta inläggen i diskussionen om huruvida Resident Evil 5 är rasistiskt eller ej, kom från Kotaku. Deras Mike Fahey diskuterade frågan utifrån Kim Platts på Black Looks (trasig länk, tyvärr) uttalande gällande spelet:

[Spelet] is problematic on so many levels, including the depiction of Black people as inhuman savages, the killing of Black people by a white man in military clothing, and the fact that this video game is marketed to children and young adults.

Fahey slår hål på Platts påstående om att spelet riktar sig till barn och ungdomar, men medger sedan att han till viss del ser Platts poäng. Spelet innehåller, mycket riktigt, en vit man i en auktoritetsposition, som skjuter människor med afrikanskt ursprung. Det kan ses som en besvärligt situation, ur ett visst perspektiv. Men Faheys huvudsakliga poäng i sitt inlägg är att om spelet verkligen skapar ett hat gentemot mörkhyade zombies, så kompletterar detta hat bara det som redan finns mot zombies generellt sett, oavsett hudfärg.

If the game does anything it bolsters the hatred of black zombies already present in the well-established hatred of zombies in general. It teaches us that no matter what color they are on the outside, flesh-hungry reanimated dead people are really fundamentally the same, and should probably be avoided at all costs.

Det här är, om än väldigt kort, troligtvis det mest nyanserade inlägget jag läst i debatten (åtminstone från spelmedias sida).

Destructoid: Jag gillade inte Destructoid nämnvärt när jag först skrev det här inlägget för ungefär två år sedan, vilket förmodligen märktes tydligare då än vad jag tror och hoppas är fallet nu. Samtidigt tycker jag nu, liksom då, att deras inlägg till stor del representerar den ignorans som verkar finnas bland vissa spelare, som är väldigt problematisk i just sådana här fall. Jim Sterling tolkade Platts inlägg som ett bevis på att hon driver en självsegregerande intressesida för svarta, som vill vara först med att kritisera Resident Evil 5 för rasism, för att själv få uppmärksamhet.

Sterlings argument liknar det som L1 Games hade: att kritiken att Resident Evil 5 är rasistisk, är rasistisk i sig. Att den uppdelning mellan raserna som kritikerna gör genom sin krittik, skapar en uppdelning mellan raserna som inte fanns innan kritiken gavs. Jag håller med de båda i sak – att Resident Evil 5 inte är rasistiskt i sig – men de är i mina ögon också ett typexempel på spelare som tar i för hårt i sitt försvar av sina spel.

Mina tankar

Vi är alla känsliga för olika saker, och de saker som vi uppmärksammar, uppmärksammar inte nödvändigtvis alla andra. Mitt nästa inlägg ska handla om sådana saker som spelare uppmärksammar, där andra kritiserar oss för att vara överkänsliga. I den aktuella frågan i det här inlägget är det i stället (vissa) spelare som anser att de som kritiserar Resident Evil 5 och Left 4 Dead 2 är överkänsliga. Men när en sådan här fråga kommer upp måste vi hantera den på ett vettigt sätt, och inte bara slå ifrån oss kritiken och envist hävda vår oskuld. Det här innebär inte att vi medger att spelen är rasistiska – L1 Games har rätt när han säger att någonting endast är rasistisk när det görs med en rasistisk intention, och jag tror inte att den intentionen finns hos något av spelen. Men det kan likväl vara värt  att undersöka hur vi representerar olika grupper i spel och (som jag ska ta upp i nästa inlägg) i reklam riktad till olika spelare.

L1 Games har en hel del bra poänger – han behandlar fler spel från fler vinklar än jag gör här – men misstar sig i min mening på en viktig punkt. Enligt honom så är Jefferson en hycklare eftersom han inte har uttalat sig när andra grupper utsatts för samma sak i andra spel, och eftersom han själv inte har några problem att skjuta folk med andra bakgrunder än hans egna. Det här tycker jag är lite fel sätt att se på saken. Att man reagerar på det som ligger en själv närmast tycker jag är helt naturligt. Att han inte känner sig orättvist behandlad när en, låt säga, asiatisk person blir orättvist behandlad i ett annat spel, är för mig fullt förståeligt. Att kritisera personer som kritiserar spel för att de inte är kritiska närhelst något liknande händer någon annan grupp, och dessutom sedan använda det som ett argument för att åsidosätta deras kritik, är inte en i längden hållbar strategi. Jag tror inte heller att det är rätt att säga att de som drar upp ”raskortet” skapar en rasfråga. De gör det kanske till en rasfråga, men de skapar inte problemet i sig. Om det finns ett problem är det givetvis bäst att analysera det från det mest relevanta perspektivet. Jag tycker i och för sig kanske inte att ras och rasism är det bästa perspektivet för att se och åtgärda det grundläggande problemet, men jag förstår varför vissa kan se det på det sättet.

Vi går vidare.

Möjliga orsaker

Varför uppfattas det överhuvudtaget som rasistiskt bland vissa att man skjuter en massa svarta i de här spelen? Är det för att man skjuter en massa mörkhyade när dessa utgör antagonisterna i ett specifikt spel, eller är det för att det upplevs som att man, när mörkhyade väl finns representerade i ett spel, bara skjuter dem? Hur många gånger är det en svart man (eller kvinna) som är hjälten? När hjälten mejar ned vita människor, så är hjälten vanligtvis fortfarande vit, liksom de allra flesta andra hjältar är, oavsett hudfärgen på antagonisterna. Det finns egentligen en genomgående stereotyp av hjältar i spel – vita (amerikanska, heterosexuella) män – vilket gör att denna grupps positiva (hjältemässiga) egenskaper gång på gång reproduceras. Eftersom gruppens positiva egenskaper ständigt framställs, är de inte särskilt känsliga för att utgöra antagonisterna i ett spel. De ligger i så fall generellt sett på plus/minus: 0 efter det aktuella spelet, och på plus generellt sett bland alla spel. När fienden i spelet kommer från någon annan grupp – som till exempel svarta afrikanska män i Resident Evil 5 – hamnar dessa på minus, såvida de inte även representeras som hjältar. Det blir svarta visserligen i både Left 4 Dead 2 (hälften av de överlevande) och i Resident Evil 5 (ens sidekick, och vissa goda sidokaraktärer), men en övervägande majoritet av alla svarta representeras ändå som viljelösa zombies. Gruppen ”svarta män/kvinnor” har dessutom inte samma positiva bagage som till exempel gruppen ”vita män/kvinnor” har.

Eurogamer hade en bra poäng här. Att säga att svarta afrikaner är som ”vilken annan grupp som helst”, när det gäller att framställa dem som fiktiva monster, är lite naivt. Detta för att svarta afrikaner, just som Eurogamer skrev, mer eller mindre har framställts som faktiska vilda monster tidigare. Om vi vidgar våra vyer lite, och ser spelmediumet som en del av hur samhället framställt mörkhyade genom århundradena, är det kanske lättare att se vilken snedfördelning som funnits. Satt i det sammanhanget är det nog enklare att se hur vita ligger på plussidan och mörkhyade på minussidan. Med det här menar jag inte att något av spelen är rasistiska, och jag tycker att Eurogamer tar i lite för hårt i sin övriga kritik av Resident Evil 5, men det är nödvändigt att sätta spelen i ett större sammanhang för att se vart problemet ligger.

Mörkhyade protagonister

I sin kritik av Jeffersons inlägg, har L1 Games en riktigt bra poäng gällande just den roll som mörkhyade ges när de utgör protagonisten i ett spel. Han nämner GTA: San Andreas som ett av få exempel där en mörkhyad man har huvudrollen i ett spel. Men till skillnad från i de allra flesta spel, är huvudpersonen i (något) GTA inte en hjälte. Historien handlar alltid om någon sorts skurk, oavsett hur Rockstar därefter försöker nyansera karaktärerna. Majoriteten av alla svarta i San Andreas framställs som antingen kriminella eller, om de befinner sig på andra sidan lagen, korrupta. L1 Games menar att det här är mer problematiskt än att exempelvis afrikaner (med olika hudfärg) utgör de huvudsakliga antagonisterna i Resident Evil 5. GTA: San Andreas reproducerar en typisk negativ stereotyp av svarta män, som kanske förtjänar mer kritik än den som riktas mot Resident Evil 5 och Left 4 Dead 2.

Det bör ju förstås nämnas, att på samma sätt som majoriteten av alla zombies i Resident Evil-serien har varit vita, producerar Rockstar medvetet typiska negativa stereotyper av alla sorter i sina GTA-spel. Jag tycker inte att vare sig GTA: San Andreas eller Resident Evil 5 är värre än den andra, utan jag anser nog att de – satt i ett större sammanhang – lider av ungefär samma problem.

Avslutningsvis

Jag kan givetvis inte säkert säga att det här är anledningen till de olika reaktioner som mötte Resident Evil 5 och Left 4 Dead 2, men det kan vara någonting att tänka på. Det jag däremot vet, är att vi – om vi ska kunna kritisera andra för saker som de inte ser – måste vara beredda att se sakligt på andras kritik av saker som vi kanske inte ser. Våra kritiker behöver inte nödvändigtvis ha rätt, men vi måste lyssna och förstå dem för att kunna säga något vettigt till försvar för vårt medium. Det var inte fel att placera Resident Evil 5 i Afrika eller Left 4 Dead 2 i New Orleans, men vi måste kunna ta den debatten om vi ska kunna rättfärdiga valen.

————-

Del 2, om porträtteringen av spelmediet och spelmediets exkludering av kvinnor, hittas här.

Annons
Detta inlägg publicerades i Artiklar. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Olika synvinklar, del 1

  1. SpeLinnea skriver:

    Välskrivet. Jag har faktiskt inte hört nåt alls om att det var debatt om just Left 4 Dead 2, men däremot Resident Evil 5 om just det du tog upp. Jag är väl också i ungefär samma tankar som du, att det är mer indirekt rasistiskt. Känner lite som Muhammedkarikatyrerna. Det blir onödigt provocerande utan att leda någon vart.

    Men jag måste erkänna att jag inte alls tänkt på zombiesarna i L4D2 att de har olika hudfärg. De har ju alla en grådaskig hudton? Var det samma debatt kring ettan?

    • Tack så mycket.

      Kritiken mot Resident Evil 5 var betydligt större, men det förekom även i mindre utsträckning mot Left 4 Dead 2. Jag minns att jag precis skrivit ett inlägg om hur jag inte tyckte att RE5 var direkt rasistiskt, varpå de första rapporterna om att L4D2 skulle vara rasistiskt kom. Den kritiken fick inte alls samma genomslag – speciellt inte efter att spelet släpptes – men att den överhuvudtaget kom tände idén till det här inlägget i första skedet.

  2. Tommy Håkansson skriver:

    Utsökt inlägg, som jag kommer uppmana så många som möjligt till att läsa. Om det fanns fler spelbloggar som tog upp sånt överhuvudtaget skulle spel som medium växa, speljournalistiken utvecklas snabbare och tidningen Fienden inte längre behövas. Jag skulle dessutom läsa mer om spel än jag spelar spel, vilken jag å andra sidan kanske redan gör.

    Jag förstår hur någon kan tycka det känns obehagligt imperialistiskt att se en vit musklig man i uniform döda svarta vildar i afrikanska byar. Men det handlar mest om japans totala avsaknad av medvetenhet när det kommer till skildrandet av svarta
    .
    Låt oss heller inte glömma att hela zombiekonceptet härstammar från västindien, och att urzombien faktiskt är svart — något som faktiskt har en viss imperialistisk symbolik bakom sig i och med den lelöse svarta lydiga slaven. Men även det är något som varken japanska spelutvecklare eller ens genomsnittsspelaren är medvetna om.

    Rasistiskt? Nej.
    Brist på finkänslighet baserat på kulturell okunskap? Ja.

    • Först: tack för berömmet.

      Sedan: Intressant kommentar. Jag har hört liknande tankegångar i frågan tidigare, gällande den ”bristande finkänsligheten baserat på kulturell okunskap”. Personligen kan jag dock inte säga någonting om det, åt ett eller annat håll. Jag har nämligen inte en susning om vilken medvetenhet det finns, i Japan, om hur svarta skildrats kulturellt, i väst. En sådan förklaring skulle nog därför ringa lite falskt, om den kom från mig.

      Sedan betyder det ju inte att det är fel. Bara att jag inte skulle känna mig särskilt självsäker i att framföra den analysen.

  3. Ina skriver:

    Det här är ett sånt här typiskt inlägg som är svårt för mig att kommentera. Det är för bra, för stort, för utvecklat :D Det är sånt här jag vill läsa i en speltidning eller liknande och har svårt att se som ”blogginlägg”. Det är en… artikel. Jag kan inte kommentera mer än såhär, men jag ville ändå skriva så du vet att den här texten är JÄVLIGT uppskattad :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s