Du, dina vapen och en sh*tload av zombies

När jag först skrev min recension av Borderlands så skrev jag att jag inte var särskilt intressera av en uppföljare. Jag kunde inte se hur de skulle utveckla serien, om de inte gjorde en del grundläggande förändringar. Jag står fast vid det, eftersom var mitt intryck efter att ha klarat spelet. Det betyder inte att jag inte kan ha fel.

När DLC-paketet The Zombie Island of Dr. Ned släpptes blåste det in en hel del nytt liv i spelet, och jag insåg att en potentiell uppföljare som bygger vidare på de förbättringar som Zombie Island kom med skulle vara riktigt intressant.

Ingen apokalyps är ju, som vi alla vet, riktigt värd namnet innan de döda vaknat. Och det gör de nu.

Äventyret börjar med att man kliver in i en liten utpost ägd av vapentillverkaren Jakobs. Det första som slog mig när jag kom till denna utpost, förutom att de döda vaknat till liv, var att spelet var mycket roligare än vanligt. Jag ska lämna skämten åt er att upptäcka, men jag kan avslöja att humor är en betydligt större komponent i detta äventyr än i själva huvudkampanjen. Det dryper av både små och stora kulturella referenser, till såväl klassisk som modern skräcklitteratur, tecknade serier som serietidningar. Detta är inte bara en av de största skillnaderna mellan Zombie Island och originalspelet, utan också en av de bästa.

En annan, och minst lika viktig, förbättring är att det nu också finns en bättre sammanhållen story. Den är medvetet klichéfylld och således inte på långa vägar originell, men fullt duglig och ibland hysteriskt kul. Viktigast av allt är dock att den ger spelaren en motivation för att arbeta sig genom äventyret, utöver att bara samla på sig nya vapen och gå upp i level. Eftersom bristen av sådan motivation enligt mig var en av de främsta bristerna i originalspelet, så välkomnar jag den berättelsemässiga utveckling som nu skett.

Om det här är en väg som Borderlands fortsätter att utvecklas längs, finns det ganska stor potential i såväl andra DLC-paket (som här) som uppföljare. En tung story verkade inte passa in särskilt väl i Pandora, men samtidigt så var det just en väl berättad sådan som jag saknade allra mest i huvudspelet. Den paradoxen sänkte min tro på att Gearbox skulle kunna skapa en i längden intressant serie. Men nu har de lyckats hitta en sorts kompromiss där detta saknade element kan infogas i deras värld, utan att förändra dess grundläggande, lättsamma struktur. Det humoristiska berättandet klär verkligen spelet, så till den grad att jag faktiskt inte förstår varför det inte användes flitigare i originaläventyret.

Sammanfattningsvis så applåderar jag Gearbox för att till viss mån ha lyckats omvända mig, och fått mig att hysa en viss tilltro till seriens fortsättning.

Jag spelade Xbox 360-versionen av The Zombie Island of Doctor Ned. Tillägget köptes för egna pengar.

Recensionen är tidigare publicerad här.

Annonser
Det här inlägget postades i Recensioner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Du, dina vapen och en sh*tload av zombies

  1. Ping: En general och alla hans vapen « Spelvärldspareringar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s