Krigsspel, vampyrer och den svenska televisionen

SVT har de senaste veckorna berört kultur och åldersgränsdragning på två väldigt intressanta sätt. Samma problem diskuterades utifrån helt olika perspektiv, och på helt olika sätt.

Den som upprörde många spelare var Aktuellts bevakning av den svenska spelmässan Gamex. Fokus låg på de två skjutspelsgiganterna Battlefield 3 och Modern Warfare 3, och de som intervjuades i inslaget är tonårspojkar under de respektive spelens åldersgränser. Det kom fram att mamma och pappa hemma inte var medvetna om vad sönerna spelade, att det är coolt att återuppleva andra världskriget och att spelen egentligen var lite otäcka.

Veckan innan förekom dock en annan debatt om åldersmärkning – denna gång gällande filmindustrin. Anledningen var att den senaste Twilight-filmen, Breaking Dawn, fått en 15-årsgräns. Statens medieråd gjorde bedömningen att den kunde ”vara till skada för välbefinnandet hos barn under 15 år”, och satte således en åldersgräns som hindrar målgruppens yngre skikt från att se filmen. Detta ledde till en proteststorm från minderåriga Twilight-fans, och i SVT Debatt fanns ett gäng småtjejer, diverse experter inom olika discipliner, och en representant från Statens medieråd för att diskutera frågan.

Två olika medier, två olika tveksamheter kring åldersmärkningen, och två helt olika perspektiv. Jag tycker att detta är fascinerande på så många olika nivåer.

Gamex

Ett reportage om att barn under den rekommenderade åldergränsen spelar krigsspel på Gamex är, i sig, inte särskilt upprörande. Det är någonting som uppmärksammas av spelnördar själva. Spelbranschen bedriver en ständig kamp om att övertyga resten av samhället om att spelbutikspersonal går att lita på i deras kontroll av unga spelköpares ålder. Om Electronic Arts och Activision då är betydligt mer slapphänta med ålderkontrollen av de som spelar deras spel under spelmässor så underminerar det denna kamp. Det är dåligt skött av de två utgivarna. Om SVT ser det ske så ser jag inget fel i att de rapporterar om det, även om jag tror att vi spelare helst skulle se problemet lösas internt i vår egna gemenskap (så att det inte kan användas som ett argument mot spelbranschens självreglering).

Problemet är att inslaget är så dåligt genomfört, och att det ensamt får representera hela Gamex. Inte bara innehåller det en mängd faktafel som omedelbart ger det en ganska oseriös klang, utan de enda som intervjuas är de småpojkar som spelat krigsspelen trots sin ringa ålder. Inga representanter för vare sig Gamex eller spelens utgivare får komma till tals. Det nämns inte heller något om huruvida det finns några ålderkontroller innan yngre personer får spela; om det finns så intervjuas inga sådana kontrollanter.

Jag tror att det förmodligen hade varit bättre att ta diskussionen i exempelvis Debatt, med representanter från båda sidorna, och låta ett mer balanserat inslag representera Gamex i Aktuellt. När SVT dessutom har en tv-spelsexpert i Thomas Arnroth, som fick kommentera det aktuella inslaget, så blir jag förvånad över att det inte är han som gör inslaget i första skedet.

Twilight: Breaking Dawn

Ska vi jämföra med Twilight: Breaking Dawn? Den rakt motsatta debatten, där problemet är att för unga personer inte släpps in då Statens medieråd dragit åldersgränsen vid 15 år. Denna problematik får luftas i SVT:s debattprogram.

Jag tror att alla kan relatera till något liknande fall med en film som fick för hög åldersgräns när man själv var ung. Jag kan definitivt göra det, men jag kan bara föreställa mig frustrationen om det är den fjärde filmen i en serie som man följt genom åren. Detta är även någonting som den inbjudna representanten för Statens medieråd, Anki Dahlin, säger sig förstår.

På sätt och vis är det en intressant debatt att följa, eftersom den sällan förs; det är så ovanligt att vi argumenterar för att yngre målgrupper borde få tillgång till en viss sorts våldsam underhållning. Jag tycker visserligen inte att det nuvarande regelverket är alldeles för strängt, men det skulle kanske inte heller skada om det var lite flexiblare. Barn och ungdomar är inte en enhetlig grupp. Det som en individ klarar av behöver inte nästa individ nödvändigtvis klara av, även om de är lika gamla. Jag gillar det system som redan finns för åldersreglering av biobesök, där det vid 7- och 11-årsgränsen finns en gräns för besökare utan målsman och en annan om målsman är närvarande. Det ger ett flexibelt system.

Så är inte fallet vid 15-årsgränsen. Den är absolut, så till den grad att det är kriminaliserat att släppa in minderåriga till filmer med den åldersmärkningen. Här finns inget av det svängrum som jag gillar så med de tidigare ålderskategorierna, vilket är lite synd. Jag kan tänka mig att en lite mer flexibel 15-årsgräns och sedan en absolut 18-årsgräns skulle fungera bra. Det skulle ge alla ungdomar möjligheten att se alla ungdomsfilmer, samtidigt som de fortfarande kan skärmas från vuxnare filmer fortfarande om ett sådant behov skulle finnas.

Det riktiga problemet

Jag tycker att SVT:s bevakning av dessa två företeelser känns underlig, inte minst eftersom den ifrågasätter både följandet och brytandet av i grund och botten samma regler. Man skulle kanske kunna ta detta som ett tecken på att problematiken är ganska komplex, men den slutsatsen gör bara den väldigt ensidiga bevakningen av Gamex än mer förbryllande.

Denna bevakning av Gamex är dessutom beklaglig av ännu flera anledningar. Jag tycker som sagt att problemet med minderåriga som får spela krigsspel – i sig – är värt att diskutera. Om det däremot sker så klumpigt som nu så befästs inte bara utomståendes (felaktiga) bild av spelare, utan även spelares (ibland lika felaktiga) bild av utomstående kritiker. Många spelare är så vana vid att deras fritidsintresse skrivs ned så mycket i media att det kan vara svårt att faktiskt få till stånd vettiga diskussioner om reella frågor, när alla är så defensivt lagda. Denna tendens att ignorera kritik må vara en av spelkulturens minst charmerande aspekter, men det är en reaktion betingad av åtskilliga exempel på rent löjeväckande rapportering kring spelmediet. Även om Aktuellts inslag bara är en droppe i det havet,

Det riktiga problemet med Aktuellts inslag är inte att det visar upp en vinklad bild av spelmässan. Det är att en sådan rapportering bekräftar bilden som många spelare har gentemot utomstående och deras kritik – som någonting som inte behövs tas på allvar. Det är synd, för spelgemenskapen skulle må bra av lite nya perspektiv. Sådana börjar komma, sakta men säkert, men bara allteftersom ett bredare spektrum i vår gemenskap gör sig hörda. Kritik som ignoreras om den kommer utifrån, kan fastna om den kommer från de egna leden. Inte alltid och inte lätt, men ibland, om den upprepas tillräckligt högt och tillräckligt mycket.

Avslutande ord

Diskussionen om åldersmärkningen inom film och spel måste föras på samma sätt. Medan jag inte är särskilt intresserad av att se ett gäng 13-åriga killar sitta i Debatt och beklaga sig över att de inte får köpa Battlefield 3 på Gamestop, ser jag hellre det än att de bara frågas ut snabbt i Aktuellt.

Fråga EA och Activision varför de låter sina spel spelas av minderåriga när hela systemet som åldersmärkningen bygger på inom spelbranschen handlar om självreglering; varför reglerar de då inte själva? Eller gör de det, på något sätt som inte framgick i Aktuellt-inslaget?

Det finns fortfarande mycket att diskutera, och det bör diskuteras. Det behöver bara diskuteras bättre.

————————————————————-

Sedan det här inlägget skrevs har kammarrätten beslutat att ändra åldersgränsen för Twilight: Breaking Dawn till 11 år.

About these ads
Det här inlägget postades i Artiklar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s